Skapandet ute i min studio på vår gård i Väskinde är så viktig för mig. Här kan jag skapa material som jag vill förmedla via coachning, föreläsning, workshop eller i mina yogaklasser.

I min studio är det inga störmoment utan här kan jag jobba fritt.

Det andas harmoni och kreativitet – jag tänder mina ljus och rökelser har min musik och går in i en bubbla.

När jag sedan går ut för att möta människor i olika konstellationer, i olika möten är jag så redo och jag känner mig trygg i det jag vill göra.

Det är första gången i mitt liv jag är på den platsen.

Jag är tacksam varje dag jag får den möjligheten.

Den här veckan har jag varit ute i lite olika sammanhang och jobbat. Inför ett av uppdragen fick jag vara med om något vackert jag vill dela med dig.

Jag kliver ur min bil, tar ut mina väskor och tittar en sista gång på spegelbilden och möter min blick som är lite nervös men ändå så närvarande taggad och peppad.

Jag andas in luften som är lite klarare idag och går mot adressen jag ska närvara på.

Vid en busshållplats sitter en äldre kvinna tillsammans med sin äldre man. De sitter och samtalar och håller varann i handen.

Närvarande hos varann, böjer kvinnan sig fram och pussar sin man på munnen och båda fångar stunden o ler mot varann.

Jag blir helt tagen av stunden mellan dem.

Vackert med kärlek, ännu mer vackert tycker jag är när vi åldras och är kvar i att visa varann den kärlek vi alla vill ha.

Jag får en impuls.

Tänker tyst för mig själv ”att nu går jag kanske för långt”.

Men jag går fram emot dem, och ursäktar mig om jag stör dem. Det gör jag inte säger kvinnan o skrattar lite.

Båda ser på mig lite förvånat.

Jag förmedlar det jag såg och det som väcktes i mig.

Att jag är på väg att föreläsa och leda en workshop om att ta hand om sig, vara i sina känslor och i närvaro. När jag såg dem två på väg dit, blir jag så genuint glad.

Deras kärlek till varann, och att jag ville förmedla den känslan till dem samt önska dem en fin dag.

Jag möttes av leenden och fortfarande lite förvåning. Men med värme. 

När jag gick därifrån log jag med hela ansiktet. Jag fångade ögonblicket hos mig - jag förmedlade det till dem. Kändes så otroligt fint i hela hjärtat.  

Fångar du dina ögonblick av ljus? Kan du känna igen dig i känslan? Att kunna dela det med någon gör det ännu större på något vis.

I närvaro, njut av kärleken. Vi ses!